Kyrkan.

Fardhem kyrka är enligt Gutalagen en av de äldsta på ön och en av de tre asylkyrkorna på Gotland. I en asylkyrka kunde en dråpare och hans närmaste anhöriga åtnjuta 40 dagars frid. Men det var förmodligen en föregångare till den nuvarande, byggd av trä. Den nuvarande kyrkan är en av de få helt romanska anläggningarna som är bevarade. Koret med sin absid, kanske den äldst bevarade på ön, är från mitten av 1100-talet. Långhuset och tornet något yngre, troligen stod kyrkan färdig mot mitten av 1200-talet. Koret har en märklig portal med framskjutande omfattning, prydd med egenartade reliefer. Skulpturerna har inga direkta motsvarigheter på Gotland utan har jämförts med jylländska granitskulpturer.  När det gäller interiören tillkom ornamentsmålningen i koret 1719, predikstolen några år senare. Altarkorset är en kopia av ett triumfkrucifix i Träkumla kyrka.

Läs mer på nätet >

Prästgården

Omedelbart väster om kyrka och kyrkogård ligger prästgården. Det är en ståtlig stenbyggning i två våningar, flankerad av två flyglar. Prästgårdsbyggnadens nedre våning är dels av medeltida utsprung, dels från 1600-talet. Övre våningen påbyggdes 1734 med annan typ av tak. Det nuvarande sadeltaket pålades 1857. Invändigt präglas stilen av renoveringen 1896. Stora salen i övre våningen har hundraåriga tapeter, kakelugn och skurgolv. Norra flygeln är inredd till brygghus och garage. Den södra inreddes 1931 till pastorsexpedition, arkiv, kök och församlingssal. I prästgårdens biskopskammare har Carl von Linné samt konungarna Oscar I och Oscar II övernattat. På det gamla fotografiet från 1880-talet dominerar det stora kastanjeträdet som antas vara samtida med prästgårdsbyggnaden som uppfördes 1734.Den stora hästkastanjen fälldes 2006 då den var i mycket dåligt skick och en fara för människor och byggnader. Prästgårdens trädgård har bevarat mer av 1700-talets anläggningar än någon annan gotländsk prästgård. Söder och nedanför den omgivande trädgården med parkkaraktär och stora öppna gräsytor ligger en förfallen 1700-talsanläggning i sankmark "Sumpgärdet", med karpdammar, humlegårdar och kanalsystem. Trädgården anlades av prosten Nicolaus Lange vid 1700-talets mitt och utvidgades av hans efterföljare Jöran Ekholz och dennes son Albrecht Ekholtz till en omfattande fruktträdgård med stor avkastning. Prästgården hade också en av öns största valnötsträd. Trädgårdsanläggningen övergavs efter 1800-talets mitt. Här har även funnits två ladugårdslängor och en stallbyggnad vilka revs i början av 1920-talet.  1995 byggnadsminnesförklarades fastighetens samtliga byggnader och parkens träd.

Läs mer på nätet >

Prästänget

Skattläggningskartan över Fardhem socken från 1703 visar att dagens prästänge är en mindre del av all mark som slogs kring kyrkan vid den tiden. Änget ligger i en svacka och gränsar i öster och väster till igenväxt ängsmark, i söder mot åker och i norr till skolgården samt parkeringsplatsen. I den igenvuxna delen öster om änget finns lämningar av den gamla prästgårdsträdgården som anlades av prästen Ekholtz under 1700-talet. Där finns lämningar efter karpdammar, humlegård, fruktträdsodlingar mm. Den del av Prästänget som idag hävdas var helt igenväxt då socknens avdelning av Centerns Kvinnoförbund under 1940-talet tog upp hävden igen. CKF skötte det sedan under närmare 50 år till 1993 då Bygdegårdsföreningen tog över. Föreningen hävdar det på traditionellt sätt med fagning på våren med hjälp av skolbarnen i skolan intill, med slåtter under sommaren och någon dag under hösten och vintern samlas man och håller efter löven från buskar och träd. Prästänget efterbetas av gotlandsruss under sensommaren.
I änget växer grovt klappade askar, ek och björk samt hassel, hagtorn, rönn, olvon och apel. Träd och hasselbuketter växer enstaka eller i små grupper kring en stor slätt i mitten. Marken är fuktig och vegetationen frodig. Här växer många orkidéer såsom brudsporre, hjälmnycklar, kärrknipprot, tvåblad, nattyxne, skogsknipprot samt flugblomster. Här växer också flera andra slåttergynnade växter som bland annat vårbrodd, darrgräs, brudbröd, gullviva och svinrot.
Änget är idag även rastplats samt mötesplats för bygdens boende vid bl a midsommarfirande, skolavslutningar, bröllop och barndop.

Läs mer på nätet om änget >